Igår slog jag in lite julklappar som jag ska dela ut idag redan. Det gick sådär med en ettåring och en katt i hasorna. Katten jagade snöret och satte sig på etiketterna och allt som prasslade och ettåringen försökte öppna allt jag slagit in... Till slut fick jag tejpa igen allt hon rivit upp så det blev inte mina vackraste paket direkt. Men för nån som mig som längtat så mycket efter att ha sin egen familj var detta himla mysigt. Julstämning till max. Ni vet det där julstöket som det innebär med familj. ❤
När jag var klar satt vi hela familjen på soffan en stund mitt i allt papper och alla snören. Jag höll i ungen han höll i katten. Så tittade vi på varandra och skrattade. Julefrid.
